~*~

Doften av förmultnat gräs fyllde gården
de linjära stenarnas rader
verkar fråga vad jag heter

bland alla namnen
där vinden sveper i kaskader över
den välkrattade sanden
om

HÖSTEN

som den osynlige mannen på hamburgerbaren
som kom in var dag glad igen
vinkade alltid åt personalen
som stressat kanske ibland sade hej tillbaka
om han har försvunnit
vem har honom saknat
finns han där än
han för alltid i skuggorna likt mig har vakat
vandrat
om

VINTERN

livet som en organism med de närmaste
men man känna aldrig lojalitet mot svek
enbart mot de som agerar likadant tillbaks igen
inte negativa kravader istället för positivitet

inte som livets ätande maskar
under de gamla träd på gården
från yngre generationers tidsepoker
bland det moderna står de kvar
förnyade lever barken om dess själ
precis som vi få näring här
om

VÅREN

de gamla målningarnas bevarande
krypa upp i det färgade fönstrets glas
och hoppa ner igen
att skrämmas vid midnatt efter berättelser
är urgammal tradition och sed
resten skriker
endast guldtuppen ler
Abraxas
som i sagor och legender blivit förvanskad
Lilla ekorren Ratatosk tog hans meddelanden med
underskriften V.
som i Vidofner
guldklockorna ringa
av tuppen Gyllenkamme styrda

förr i världen så fann man dessa namn rogivande utan att skämmas
men människor på senare tid har alltid velat styra andra
letandet efter sanning eller inte var av mindre värde
än förr då det var det enda
och skall så vara

för i världen så är det roligare att skrämmas
än att bli skrämd
bättre att bortskämmas än bli skämd
intressantare att tämja än att bli tämjd
mycket viktigare att ej glömma än att bli glömd

Jag trodde aldrig på döden tills jag såg dig ligga där...

Håll fast vid allt som är er kärt
för du bestämmer inte allt om vad som finnas här
ta bara vara på allt du kan som samlaren
skörda sedan vin, örter och kunskapen om alltsammans
om

SOMMAREN

LPWJ 22/01/09