i ett pojkrum i ljusljust gråblått

i ett hem vi hade en tid

jag levde bara ytterst sällan där

på riktigt, jag tror att jag glömde

kvar endel på vår tidigare adress

för jag var helare där,

men jag var alltid din, också

när min rygg kröktes

för att vår tillvaro blivit för

tung att bära själv

vi sa

jag älskar dig

glöm aldrig