Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

om jobb och sorg - personligt



jag anar inte när hon lämnade mig
men jag vet nu
att jag är ensam

att tystnaden mellan mina taktstreck
blir som ekande slag
skrällande cymbal 
tinnitusplågande


jag karvar ut mitt innehåll
med en skarp sked
vässad mot sorgens klippor
slagna av tidens stormvågor


där finns en rytm
en melodi
som mina fingrar knådar
hårt mot tangenterna


men för mig är hon död
likstel på sin bår


professionell kallar jag mig
när jag döljer sorgen i fortissimo


Fri vers av Hannadraken
Läst 331 gånger och applåderad av 22 personer
Publicerad 2009-01-26 10:31



Bookmark and Share

  Mr Lindemann VIP
Ja, att vara ytligt stark i en sorg där man igentligen borde "leva rövare" enligt sydländskt mönster för att bli av med den
2009-02-01

  Michaela Dutius
Sorgen som ger vingar till dina ord känns rakt igenom hela dikten
2009-02-01

  Eva Langrath VIP
Naket och iskall blir den igenkänannde läsningen av hur det känns när sorgen finns, men behålls inom.

Eva
2009-01-29

  Mats Henricson
Väsentligt och Vackert Vemod som berör och upprör ! Bokmärker !
2009-01-28

  mjuk
Jättebra,kan känna smärtan i orden.Alla tummar jag har upp i luften :)
2009-01-27

  korpfjäder
Den där sorgen, likstel och dold i sitt fortissimo.
Hm.
Kan liksom höra orgeltonerna, precisa och njutbara. Men skulle nog hellre få dem genomströmmade av sorgen. Och lite mindre exakta kanske.
Men om det är ett proffs som spelar, så kanske hör man sorgen i professionaliteten utan att diktjaget naggar på integriteten.
2009-01-26

  halmstrå
förnekandet och sorgen kan jag ana
och fernissan över tomheten som något professionellt.
Och själva poemet tycks vara komponerat i en form som inte låter någon takt förfaras eller förflyktigas.
inte en droppe av sorgen får tappa kontrollen utanför notbokens värde
det blir vackert
men är det inte också väldigt ensamt?
2009-01-26

  Maria Zena Viklund
"professionell kallar jag mig
när jag döljer sorgen i fortissimo"

ont hårt sätter sig den här runt bröstet på mig, bra skrivet!
2009-01-26
  > Nästa text
< Föregående

Hannadraken
Hannadraken