Hörde du inte ljudet av min basun,
eller viskningen från min röst
Jag gav dig mitt allt,
För att du skulle få finna tröst

Men du ville inte se mig när jag kom,
på himmelen för att i evighet trona
Fast du lät mig inte,
Kröna dig med livets eviga krona

Så du blev ett med somliga mina barn
De som sjöng men inte sitt hjärta mig gav
De som inte gjorde vad jag sa
Men ville kasta allt i min glömskas stora hav

Du kom inte in i min eviga glädje
Ödmjuk du ej i ditt hjärta var
Men än är det inte för sent, så låt ingen undra
Vad mer kunde jag ha gjort, för henne som blev lämnad kvar