När jag såg ut från fönstret såg jag helgens tunga molnbank plötsligt dra sig bort.
Sakta men säkert sjönk den ner bortom hustaken och månen kom fram.
Vilken märklig upplevelse, som om naturen drog bort sitt täcke från staden.

Den djupblå aftonhimlen var förtrollande och månen näst intill full.
Som en magisk avslutning på denna vita snöiga dova dag...