Illusionernas tempel reser ännu en dag
Muller djupt ner i dess kantiga mage
Fyrtio timmar och längtan där ifrån
I staden som slukar de ensamma
Är människan så gott som död

Det trygga växer sig hela tiden längre bort
Avstånden man går för att komma hem
Ögonlocket sluter sig runt globen
Försöker hålla verkligheten utanför
Minnet av barnet lever fortfarande

Stenfrusen väver marken frost i kläderna
Snökristaller sjunger ljudlöst farväl
Genom natten gapar fullmånen ofantligt
Det som var sagt att vänta på dig
Gör med säkerhet något annat nu