Ser en vacker tavla, ser en vacker bild
en målning som dig frågar, den frågar vem du är
Du svarar jag är världen, du säger jag är livet
du pekar mot dig själv, mot ditt inre
Längs stigarna i skogen, längs radhuslängorna
sprider sig en undran, frågan vem du är
Vem hör dig när du ropar, vem ser dig där du står
och pekar mot dig själv, mot ditt inre
Lurad på din bror, dina systrar finns ej till
du blir lurad på dig själv, du frågar vem du är
I ett brev med kalla fakta, får du veta hur det är
det pekar mot dig själv, mot ditt inre
Utanför fönstret, växer rosor och syrén
en bild av Sörgårdslycka, som frågar vem du är
Och du går från rum till rum, i en anonymitet
som pekar mot dig själv, mot ditt inre
Famnar i blindo, men ser klart ändå
Frågar vem du är