I månens sken, du vet sådär när vargen ylar och skuggorna lurar i utkanten, det är då jag ser dina vingar, de där som jag trodde jag klippt sönder med min kärlek.

Jag blir så rädd att du ska flyga iväg en dag, att du ska lämna mig och aldrig mera komma tillbaka. Jag vet att jag skulle fortsätta leva, men jag vet inte om viljan att existera skulle finnas kvar.

Så göm dina vingar, viska lugnade ord till mig, låt mig få veta att du stannar och att det är mig du vill ha. Ge mig styrka att orka med livet, kärlek vara inte förevigt och jag vet att du kommer lämna mig en dag. Ge mig styrka och vilja, jag kanske klarar av det.

Och sista gången du ser mig i ögonen, och lämnar vissna jordgubbsblommor i min hand, lova då att aldrig komma tillbaka. Låt mig få leva med dig i mina drömmar, låt mig leva utan dig. Ibland måste man lära sig något och det här kanske var min läxa.