Det skulle inte bli så här
Du skulle ju leva, med mig
Det skulle ju vara vi, för alltid

Du har gått före mig till en plats jag aldrig har varit på
Du gick utan att jag hann att ta farväl

Jag hann i alla fall att viska i ditt öra:
-Förlåt för allt Morgan, jag älskar dig!

Smärtan brände
värkte
bultade

Inga tårar i världen kan få dig tillbaka
ändå så gråter jag ännu
Gråter över att aldrig få se ditt leende
höra ditt skratt
Krama dig, kyssa dig, älska med dig

Det gör ont att tänka på dig för mycket
så jag försöker låta bli
Men du besöker mig ändå i mina drömmar
där är du så levande, så nära
Så vaknar jag och du är inte här
så börjar allting om...