Se mig sade hon
och vände sig gråtande mot världen.
Ser ni inte mitt lidande och min smärta?

Hör mig skrek hon
och ropade ut i intet så det ekade av sorg.
Ekot blev endast det svar hon fick.

Utmattad kurade hon ihop sig på marken
som ett barn som skyddar sig mot faran.
Tårarna föll till marken och blev till dagg på gräset.

Sorgen i hennes hjärta
den var oändlig.....