Jag satt i sanden
Med boken i handen
Jag kände tyngden mot bröstet
Som ökade för varje år
Bokstäverna blev till ord som blev till meningar
Mitt liv formades utan min vetskap

Gungan skrev ut sin förtvivlan
När jag gungade högre och högre
Mitt hår växte i takt med rörelsen
Allt vägrade att stanna
Inget stod stilla
Och boken tog slut

Min barndom tog slut
Och där stod jag med boken i handen
Lekplatsen var tom
Mitt hjärta var tomt
Boken kändes så värdelös
Hela livet hade jag grabbat tag i den
Men sedan upptäckte jag att riktiga vänner är sociala

Jag satt där ensam
Och grävde med fingrarna i sanden
Med boken i handen
Jag fifflade med sidorna
Lekte med orden
Men ur min mun kom inga ord
Ur mina ögon kom runda tårar

Men jag hade ingen vän
Som kunde torka bort dem med sin hand
Inga fingrar som kunde smeka min kind
Vinden ven och tog tag i tårarna
Och svepte över mina kinder
Men det var ingen hand

Det enda jag önskade och ville ha
Var en hand som kunde fånga de runda tårarna