När pingsten kom i år då våren var rätt svår
syren i blomning står och asken bladen får.
Grönskan är så skön så lysande starkt grön
och det som nyss var frön blir en blomma skön.

Högt däruppe i skyn nära skogens bryn
i kanten utav byn jag möts av vacker syn.
En svalas tvära kast ett rådjur i all hast
I buske sång av trast en hare som tar rast.

Jag fattar det ej mer att allt det jag nu ser
Det av sig själv ju sker och åt oss livet ger.

Då pingsten emot oss tog så var det som allt log
Efter vinterns knog så hade vi fått nog
Vi levde alla opp precis som blommans knopp
Ja hela våran kropp for runt i glädjehopp

Allt det vackra är inte någon chimär
Det finns ju nu och här allt vad du begär.
Andas in från gren doften av syren
Se ormen på sin sten mycket vacker scen


Jag fattar det ej mer att allt det jag nu ser
Det av sig själv ju sker och åt oss livet ger.