Vinterns vita dräkt,
står snart
i vårgrön skrud
sakta stiger
livet sav.
Iskristallens blomma
smälter, och ger liv
till frö som vilat i sin
långa vintersömn
Ivriga att få sprira.
Bäcken vaknar sakta
ur sitt vinteride,
sjunger porlande visor
om stundande tid.
Frostens isblå rosor
tinar och syns
ej mer.