ljuset har slocknat
kryper ner under täcket

andas
in
djupt

andas
ut
tandkrämsdoft

sluter mina ögon
klockan har slagit natt

försöker hålla in
tårar
framkallade av
ständigt destruktiva tankar
sluter mina ögon
stänger in
alla dessa
tårar

musikaliskt mörker
borras in
tungsinta texter
borras in
som ett vardagligt mantra
in i två öron

känner min puls
tyngre och tyngre
hjärncentrat stiger in
i dramalik dimma

tänker
tankar
virvlar
runt

tänker på morgondag
ser idag i repris
menlöst skit
menlöst skit

hörde om ett slutet rum
utan vägar ut
jag tror det var jag
som levde där
i det slutna rum
som inte finns

drömmer
vaken
drömmar
spelas upp
som på film

hämtar ett minne
från en resa ifjol
ryser iskallt till
tänker på en mor
som inte finns

två ögon vattnas igen

jagar
bort
den tanken

flyter annanstans
ser annan stjärna

känner hur halva madrassen står tom
om du bara kunde stryka din hand
mot min kind
inatt
om du bara kunde hålla mig
hårt i din famn
inatt

om någon bara
kunde trösta
mig

vill jag
andas
in
djupt
igen