Du lägger dem i handen och granskar dom

någon lärde dig vilka som dög

och vilka vars värde inte uppnådde nivå nog

för att användas

och du kramar dem hårt

så hårt att de smulas sönder

till slut återstår bara saften, vilken du sveper

ett par droppar fastnar i mungipan

rinner nerför hakan

ordens innebörd är aldrig inkorrekta

ibland är meningarna nästan vackra

men dina händer

har förkastat deras betydelse

långt innan du vet vad du ska säga

och tyngden i frasen faller aldrig

lätt, lika lätt som en fjäder

tumlas den runt och blåser iväg med vinden