Från avstånd såg de

Skyfallet av vapen som lurade bland molnen

Innan de började hagla över dem

Tryckte de på still

Vapnen hängde kvar, precis under molnen

Singlade ner en och en

Fyrade av skott som fick deras hjärnor

Att börja tänka

Deras munnar att slutas

För skotten skulle inte skjutas mållöst

De skulle skrida ut ur munnarna

Som stolta soldater

Och innan de sköt ner varandra från skyskrapan

Skruvade de ner den

Till markhöjd