det blir lite av en ond cirkel
när man försöker skära bort sina ärr

när man försöker fylla en tand
med amalgam utan att borra först

det känns lönlöst
att sopa i ett sandtag

att kriga för fred
eller att knulla för att bli oskuld

visst jag kan springa
men jag har aldrig lärt mig gå

har tagit baddaren
men sjunker när jag badar

och havet är djupt på sina ställen
blåsigt med höga vågor
men på vissa ställen råder stiltje
försöker jag intala mig själv

så jag nyper mig i armen
och gnuggar mina korpgluggar

det är dags nu

för tid är pengar
men tid är också tid
vilket kanske är lite viktigare

tar en cigg mot ångesten
och en mot ledan

gör tusen nålar på min arm
och sliter ut mitt amalgam

skaffar den starkaste industridammsugaren
och förintar hela sandtaget

skaffar en rullator
och såna där gula
plastgrejer att ha på ryggen

ett cyklop

biter i det sura äpplet
och mumlar mig lugn

för tid är tid

och nu är det fan i mig dags...