Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

103. Långfredag




JESU händer
som har välsignat barnens huvuden
är fastspikade på ett kors

JESU fötter
som har trampat våra stigar
är fastspikade på ett kors

Hatet väser och spottet fräser
Från alla tidet
samlas allt mörker omkring JESUS

Från alla tider
samlas all synd på JESU hjärta
och straffet blir lagt på honom

JESUS är långt borta i mörkret
och djupt nere i synden
för att hämta alla till sig

DÅ, när mörkret är som tätast
och all synd är samlad
DÅ, när inget hindrar mera
faller som i glitter blodets droppar
brister som i jubel JESU ögon
och stilla tystnar JESU HJÄRTA

Förhänget i templet rämnar
Vägen till Gud är öppen
Den döde måste vara Guds Son
Vitsipporna står tysta
och lyser





Fri vers av Maria T
Läst 402 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2009-04-10 13:45



Bookmark and Share


  rebecca d
!!!!!!
ja!!!!
härligt och härligt skildrad!
2009-06-10

  Jaseph
Starkt uttryckt att Jesus var långt borta i mörkret och djupt nere i synden. I sjätte strofen ekar du på ett fint sätt Karin Boyes "Ja visst gör det ont när knoppar brister". Dom två sista raderna gillar jag särskilt. Tack!
2009-04-28

  Svartochvitt
oh. slutet var jättevackert! och gillar formen du håller i dikten!
2009-04-10

  anits VIP
Tack för din fina dikt, om det som hände
för så länge sedan, står nu i centrum i
påskenstid
2009-04-10

  Eaglemountains VIP
Dessa mjuka mäktiga händer, som välsignat och botat, dessa fötter som gått långt i välsignelse och bot, denna kropp, som nu pinas och hånas av de, som för några dagar tillbaka prisade hans namn. Samma människor ropade "Korsfäst honom" innan denna dag. Och inte förrän hans huvud föll, och förhänget brast, förstod de, vem de hade straffat. Men han visste hela tiden, det var förutspått, han satt där, för vår skull ..... för våra synders skull .....
2009-04-10

  Roula O
smärtsamt bra skrivet!
2009-04-10
  > Nästa text
< Föregående

Maria T
Maria T