åren förde dig längre än någon ann
du skrattade länge
sjöng och var glad

men kroppen var segare än din hjärna
och vid nittiofem grumlades dina minnen bort
och vi kunde inte längre samtala
du och jag

men länge länge
mindes du din pappas skuta
där du
pappas tös
stod kocka i skeppets byssa

du sa
jaghadealltidkaffe påspisentillpojkarna

sen hörde jag knappt något mer