Skogen stod tät och ensamt

" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skogen stod tät och ensamt




Grönskande

 

Förenade i våra trassligheter

Virar vi oss runt sanningen

Bland brunbränd sorglös tid

 

Vi tappar vår glädje i de

Upphällda kristallglasens sprickor

Dricker för bortglömd framtid

 

Låter dansen svepa oss bort

Till Bocantillos vitnande sand

Där forntida minnen slumrar glömda 




Fri vers av madigan
Läst 284 gånger
Publicerad 2009-04-23 00:17



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

madigan
madigan