Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I väntan på livet






Där

vid vattnet

satt han och väntade

stilla med

blicken mot en

obruten yta



Här

sade han och pekade

här under

har livet

sitt ursprung



Snart

viskade han

måste det andas

och bryta sig upp


till mig




Fri vers av Mygg
Läst 1043 gånger och applåderad av 50 personer
Publicerad 2009-05-04 21:09



Bookmark and Share


  stenen/ Yv Ericsson
ååå. älskar denna dikten! det är så bra, man kan återvända till dikterna. Och känna samma känsla varje gång.
2011-12-22

  Mikael Lövkvist
Jag fann din dikt i den nyutgivna poesiantologin. Den berör mig på många plan. Jag anser att din dikt är en fullständig juvel som reflekterar tillbaka riktigt oändliga djup. Tusen tack för denna inspirerande läsning!
2010-12-18

    ej medlem längre
Får en liten tankeställare här, egoism!? Kan den vidriga egenskapen göra att vi aldrig lever?-du är mer än bäst på att ställa frågor som måste både tolkas och besvaras-myggabästitest!
2010-10-20

  Odekoreradsjäl
Där livet inte har en funktion
Väntar istället på sin stillhet
Som aldrig kommer.
2009-12-04

    Bim
tack för läsning av ett stycke ljuv poesi
2009-11-16

  Ulf Lagerholm
poesi på riktigt, och sådan går egentligen inte att stycka upp i mindre bitar, det ligger liksom i själva kärnan, det där som inte går att uttrycka på annat sätt

jag hittade dig genom tips från Stenen, å det vill jag tacka henne för
2009-10-30

  ordterroristen
Jag vill uppmuntra dig att fundera lite djupare och korrigera texten där du känner att det finns öppning för det. Den är ljuv, men bär på ännu mer potential. Jag är övertygad om det. Du är så nära! Jag tror det handlar om att lägga språket och melodin på ett sätt att sinnet finner en uns djupare ro. Då kan det slappna av och nya djup kommer uppenbaras som undertoner i ett ackord allt eftersom tonerna fortsätter svänga.
Innehållsmässigt tror jag att första stycket har ännu lite mer att ge. Vänd och vrid på det lite. Lek med det så tror jag det uppenbarar sig. Det släpar lite i förhållande till de andra två, omän lite så påverkar det sinnet.
Jag njuter verkligen av de tankar som du låter resonera vidare med de sista styckenas slut. Jag kan inte riktigt förklara det. Det är som om de skapar små explosioner som spränger till vid olika tid varje gång. Explosionerna liknar en kittling, men är ändå långt därifrån. Provocerande men lockande kanske jag kan säga. Ursäkta att jag är kryptisk, men jag ville försöka ta dig in i mitt sinne dina tankar välkomnas av mitt sinne.
Jag känner igen några toner av äldre keltiskt-kristen poesi. Något jag också kan rekommendera dig att läsa som inspiration, men mest som njutning. Låt sinnet suga i sig friden i de bönerna /poesin som en svamp suger i sig vatten. Skapar visdom och välbehag.
2009-08-13

  ordterroristen
underskön stillsamhet finner jag i orden. denna form berör mig, men fundera på annorlunda radbrytningar. De som är nu skadar språkmelodin för mig. Jag skulle också vilja se flera av dem, men inte alla, förlängas. Att de lägger sig naturligt. Även om det kan vara effektivt om en eller två bryter lite udda i syfte att provocera tankarna. tack. du är begåvad. fortsätt arbeta med ditt uttryckssätt. jag njuter av läsningen och upplever nya tankar formas inom mig. ett signum på god poesi för mig.
2009-08-13

  Glensan
Ljuvligt skrivet
med en skön myzig
känsla hela vägen
2009-07-21

  berxper
Vad bra att du är öppen för kritik! Jo...jag tänkte att rad 8 och 9 skulle byta plats! Han säger väl detta i ett svep:
"Här
här under"....

Marsch pannkaka - det är bara att byta tillbaka!

Eller så kan du skriva:
Här
här över
sade han och pekade finger åt gud
har underlivet sitt ursprung...

Då blir "sade han och pekade finger åt gud" en bisats. Och i sammanhanget blir bisats och underliv såååååå symboliskt!
2009-07-14

  Mygg
Vad glad jag blir över ditt lilla råd, du har ju alldeles rätt.
Ska genast ändra!
Tack
2009-07-04

    Jnåt
väl värt en omväg, det där livet!
2009-05-06

  Jessica Ebbesson VIP
Underbar!
2009-05-05

  stenen/ Yv Ericsson
En sådan fridfull och lockande väntan, kanske på att födas
Så vackert
2009-05-05

  Rosen VIP
Mjuka toner...en saktmodig väntan, hopp om pånyttfödelse..
Gillas!!
2009-05-05

  Fredrik Stillesjö
Hej Mygg!

Gillar mycket den här dikten. Den döljer inte bara ett vattens djup utan även andra. Hälsar vännen Fredrik
2009-05-05

  Teresia Ridell
Ryser till av vällust av att läsa dina rader, som går rakt in i hjärtat.
Underbart bra !!
2009-05-05

  Sladjana Zubcevic VIP
Underbart skrivet!
2009-05-05

  berxper
Ännu en sån där underbar dikt! Jag tycker om när du väver in filosofiska tankar: Snart spricker livet upp och det börjar myllra av liv. Du är alldeles enastående!!
2009-05-05

    ej medlem längre
Längtan till havet-det stora blå,är det som andas liv i alla liv! helt makalöst vackert skrivet,om väntan som måste till mellan is och vågor, värme i strändernas stenmosaik, tänker jag stilla-innan nästa storm!
2009-05-04

  Carola Zettergren
Makalöst bra..!
2009-05-04

  thyra VIP
Skön optimism i dina ord!
2009-05-04

    ej medlem längre
helt suveränt! *storapplåderingsapplåder*
2009-05-04
  > Nästa text
< Föregående

Mygg
Mygg