jag vågar knappt skriva
jag är rädd för att andas
utandningen är rädd för inandningen
inga ord blir sagda
inga tankar sedda

det fattas ett mönster
ett script eller en plan
det fattas ett mål
men det är ingenting fel på den plats jag befinner mig
bara min närvaro är dålig
men närvarokänsla är dålig
min samvaro är under all kritik
mina planer är obefintliga
mina mål är planlösa
allt är planlöst
allt är planlöst

den enda plan jag hade var att inte ge upp
nu har jag inte gett upp
i detta inte
vilar jag
jag orkar inte ens vänta

allt känns meningslöst
och detta kan inte bli en sång
för det finns ingen melodi

bara ord
knapptryckstangenter
show dont tell

jag är så less på show dont tell
och att ingen ser mig
eller att alla ser mig men ingen ser igenom mig
eller att de ser igenom mig men att de inte hittar någonting
att de inte hittar någonting
att de hittar ingenting och är nöjda med det

jag vill få er att skratta
jag vill ha tusen träffar på youtube
jag vill bli sedd och älskad och få känna mig belevad och levande
"se mig då" säger jag till min spegelbild
men det finns inget att se säger den

fingrarna springer som nervösa hästar över tangenterna
andningen är liksom tryckt

öl hjälper
alkohol hjälper alltid
det finns ingen annan plan

måste få sommar snart
måste få lov
sommarlov
men det lär dröja
för mycket falska leenden från min sida har satt stop för det
varför finns det ingenting som sätter stopp i mig?

varför springer jag så förbannat konstigt runt runt i cirklar?

nu ligger jag här igen
men en laptop mellan mina ben

undrandes varför jag känns så förbannat impotent och ointressant

manochulo! hey gringo visa bena! visa att du äger någonting som man kan ta på.

varför finns det bara fika

jag vill hänga med henrik berggren
det kan ju inte vara så svårt
kanske dra iväg ett mail bara

eller inte
hej då