Recap

Lekte med Dennis i Sallyhill 92
Vackra träsuburbia och hus med fruktträdgårdar
Vi sa vi skulle skita i droger och öl
Grannen var psykolog och hade blivit galen och klättrat upp i en gran, sas det
jag tyckte han var kungen
fast jag aldrig träffat han
i skolan röt fröken att jag skulle sluta filosofera
och på lekplatsen gick jag ensam
sen flyttade vi till bergsåker
jag blev stursk
tappade kontakten med den fega delen av mig själv
lät revanchviljan styra
blev till guld
stack mot solen
got burned
tappade tio år
vaknade en morgon med fru och barn i Göteborg, och en son i Stockholm också
och kompisar som skryter om luft
men som iofs hjälper till att bära om vi flyttar
vilket händer ofta, för i bor inte hemma än
fast vi till och med har första hands kontrakt
och så vidare
och min fru är underbar
men hur hamnade jag här?
och varför fick jag se en alternativ verklighet i en lång sekund i morse?

vill ni resa i era drömmar - drick kaffe och somna om
:

lekte med Dennis 92
grannen var psykolog och hade blivit galen och klättrat upp i en gran, sas det
i skolan röt fröken att jag skulle sluta filosofera
och på lekplatsen gick jag ensam
jag fortsatte vara lite feg
tog den lite säkrare vägen
pratade med Dennis, om framtiden
eller någon, vem som helst
utom mina föräldrar som sa:
“gör vad som helst, bara du blir lycklig”
och han sa att han skulle bli ambulanschaufför
och jag sa att jag skulle bli psykolog
för jag ville veta varför min pappa skrek hela tiden
och varför de andra barnen inte förstod hur elaka de var
och varför alla grupperade sig i grupper
när de inte borde
(i stället för fotomodell som jag en gång sa, när jag var 14)
och jag hade sommarjobbat med handikappade i sundsall
kanske jobbat i köket på sjukhuset
i stället för att bara få pengar på olika märkliga sätt
försäkringar, pappa, skadestånd
cashen liksom bara ramlade in
förbehållslös manna från himlen
sommrarna 95-2002
i stället studier i kanske uppsala
sen träffa anna bennman
hon den snälla
och jag hade sluppit knulla runt för att hävda mig
och bli en pojkmadrass
och en whatever meanmachine
pga behovet av hävdelse
och de jag gick i trupp med
som hade samma problem
i stället skulle jag ha blivit psykolog
bott i sundsvall
haft ett grönt hus
och två barn
och inte kunnat ta hand om brorsan en gång när han behövde det
och han hade inte slutat med droger
och jag hade tappat en bror
och iofs kanske känt att livet var en konstig sak
eftersom det var så förutsägbart
för jag hade nog inte kunnat tänka som nu
blivit tokig
klättrat upp i en gran osv

i stället vaknar jag i Göteborg
och undrar lite grann om var jag hör hemma
och lyckan är, eller tryggheten
eller både - och
att det här händer
någon sorts relation mellan alternativ
i fantasin
kanske i texten
finns verkligheten
och när du läser den så finns jag också