om jag kunde blunda skulle jag göra det
fånga allt liv i ett andetag och aldrig andas ut igen
för om våra stjärntecken stämmer
badar vi i harmoni tills natten kikar fram
hälsar du på igen
eller har du redan glömt vägen?

jag speglas i dåtiden och kämpar för att ta steget ur

turbulensen håller mig kvar och jag
doppar fötterna i evigheten men kan inte stanna här
vad händer om jag ramlar tillbaka
alla händer är redan upptagna
och det räcker inte med närhet
för att öppna ett förseglat hjärta

gå

gå innan stängningskylten blir permanent
vi var aldrig primära behov för varandra
kanske var min dröm för realistisk
för att förstå
men du har trots allt bara sett världen
genom dina älskares nyckelhål och kikat på dåsiga
ansiktskonturer

det krävs mer än det du ger
för att få mig som du vill

men jag tystar ner stjärnorna
viskar sanningen lika svagt
som du kysser mig

innan jag hinner slockna i din famn
lyser jag för en minut