Du höll ett immigt ölglas
handen halvöppen mot bordskivan
det kanske regnade mot rutan
blicken fastnad i min

bakom skrivbord, framför skärmar, under täcken, innanför fönster, på gator, under träd, på varsin sida köksbord, i bilsäten, på en gräsmatta, i främmande länder, hand i hand, med kroppen tätt emot,

säger människor saker de inte menar
varje dag

du hade en mörk stickad tröja
en stor reva i kragen
dikter i ögonen
en twist i mungipan
överfulla askkoppar

saker försvinner
vita lakan blir grusiga
spegelbilder blir grumliga
händer
saker försvinner

något är klibbigt i mina nätter
taggtråden i bröstkorgen
något är snett och lutar inåt
jag tror det är väggarna
jag tror de slukar mig

du ligger alltid ihoprullad nära mitt hjärta
när jag sover känner jag dig nästan