Hon ser på dig med sina svarta ögon
Borrar in blicken, skriker vasst
Lämna henne ifred
Lämna henne ifred
Hon behöver inte dig
Hon behöver inte någon

Hon kastar sina stövlar på dig
Hon river upp ett sår i ditt ansikte
Du måste bort
Bort
Bort säger hon

Det gör ont tycker du
I bröstet, i armen
Rakbladen svämmar, sväller
Hon fräser, spottar, morrar
Du ska inte vara här
Du är inte mänsklig

Hon vänder ryggen till
Så mycket kläder, så mycket tyg
Men ändå så ofattbart naken
Bara så naken, inget annat
Hon är rädd, rädd, så rädd

Du struntar i hennes varningar
Går efter
Du måste hjälpa henne
Innan det är försent

Det är meningslöst
Hon vill inte ha dig
Du är bara stoft för henne
En sten hon kan trampa på

Men det finns så mycket annat
Hon var din bästa vän
Är din bästa vän
Hon är i knipa

Du kommer aldrig lämna henne
Inte ens när hon sårar dig
För du är hennes bästa vän
Och bästa vänner lämnar aldrig varandra
För hon vill inte att du ska gå
Egentligen är hon bara vilsen
Så vilsen