Du är solsken bortom bergen,
du är doftens nattviol.
Du är skogens lugna visa,
du är näcken med fiol.

Du är dansen över ängar,
du är brisets mjuka vind.
Du är gryningen förlägen,
du är klappen uppå kind.

Du är soluppgångens rodnad,
du är kärlekspoesi.
Du är aftonsolens strålar,
du är dimmans jalusi.

Du är stillheten vid sjökant,
du är gula guldets skog.
Du är parkbänk under linden
du är livslust bakom plog.

Du är lekfullhetens fader,
du är livets lyckostig.
Du är bruset uppå klippan
och du tillhör bara mig.





ME/09