Det spikas för fullt
På Hjalle Johanssons likkista
Ja det har spikats en tid
De va först skattemyndigheten som ifrågasatte
Hans deklaration
För företaget

Sen var de Svenne
Som lånade pengar av honom
En gammal ”kompis”
Som sen bara försvann
Ja de var inte så mycket pengar
Men ändå

Och byggfirman
Som vägrade betala och bestred
Hans fakturor
Och de var ett annat företag
Som beställde grejor, fast de visste
Att de skulle konkursa

Hjalle var lite nere
Så hans kompisar undvek honom
Banken sa att han inte var betrodd
Så de sa upp krediten utan förvarning
Hans bror lånade bilen
Och körde sönder den

De var doktorn som han talade med
Som sa att de var
”naturligt med spänningar i bröstet”
Om man levde med så mycket problem
Hans fru, ville inte mer
Hon flyttade från honom

När han kom hem hade han haft inbrott
Och allt var en enda röra
Som hela hans värld
Allt i spillror….
Allt borta….

Han tog med sej sin flaska
Med favorit wiskeyn
Så satte han sej ner i sin favorit fåtölj
Tog sej glas och smutta på
Han smuttade och smuttade

Så somnade han in för sista gången
De sista spikarna hade slagits in
I Hjalles likkista
Ingen vet vem som var den viktigaste
Eller vem som slog den sista

Men de hade alla hjälpts åt
Fast ”ingen vill ta åt sej nåt”
För Hjalle spelade det ingen roll längre
I hans drömland fanns i alla fall ingen av dessa
Närvarande… han satt i fåtöljen med ett leende
De hittade honom på morgonen efter…


Det spikades för fullt
På Hjalle Johanssons likkista
Nu är de klart...
De kan gå nu...