Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
om en plats på jorden, till vilken jag ständigt återvänder


Brofästet

Svårigheter
är andlig tyngdlyftning
men i svåra stunder
känns anden svag
dags att plocka bort några vikter
men vad är viktigt när

Tiden far så obarmhärtigt fram
ibland är känslan fundamental
jag vrålar då ut i intet
(som om ett sådant fanns)
att jag dör av törst


Det var med beslutsamhet
jag gick ned till älven i natt
Här har jag suttit i åraltal
sammanlagt
på det gamla brofärstet
som gömmer mig från bebyggelsen

Jag känner doften
vattnets rörelser
och ljuden
om så jag är någonannanstans

Lik en ängel
har jag lagt mig ned
för att dö här
en par tre gånger
av olycklig kärlek

tårars bitterljuva sälta
har dock väckt mig
och fört mig mot besinningens
hårfina linje

Jag känner inte längre husen
här i barndomens by
men jag känner platsen
där mina tankar malt
sig ut i pennan
mot de otaliga ark som nötts

För många är de cigaretter som röks
under sessioner av andefattig tyngdlyftning

Här vågar jag nog tycka att allt skört i mig
är vackert nog för att bevaras

Och visst kan en tur i båten
innebära ett främmandegörande
av onda känslor
när allt plötsligt handlar om
ro
att ro ro ro båten
försiktigt mot strömmen

jag kan höra naturens andar andas
och när allt kommer omkring
så räcker styrkan till




Fri vers av Charlotte Blombäck
Läst 577 gånger
Publicerad 2004-06-11 18:54



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Charlotte Blombäck
Charlotte Blombäck