stormen river upp
mot mitt inre rum
återspeglar då och nu

jag ger dig allt men du glömmer..

intill mitt hjärta
är mina ögon sorgsna
för den tomhet jag bär

när stormar river upp
motvisar inga tvivel
hur våra dagar flyter förbi

jag ger dig allt men du glömmer...

utanför står jag kvar
i väntan på att du ska se
men väntan tycks bli förgäves

de börjar bli sårbart nu
och mitt hjärta blöder
trots kärleken som talar djupt

jag gav dig allt men du glömde mig