En vacker sommardag i midsommarens månad
jag cyklade till logdansen, militärcykeln var lånad
med ballongdäck for jag fram längs en gammal cykelbana
och kom till en nedförsbacke, där jag i vintras med en hemmagjord släde hade åkt kana

jag kom upp i en svindlande fart när jag åkte ner
och under färden blev jag rädd, jag tänkte ”bäst jag ber”
så jag inte åker av vägen, och flyger till skogs
men rätt vad det var så tog framhjulet i en sten, och i nästa ögonblick jag mot den hårda marken slogs

sen kom fyra kullerbyttor, innan jag landade på rygg
det blev tyst, och det första jag hörde var några hundra mygg
sen kände jag smärtan, men inte från hundrade gaddar
jag var så mörbultad, och så går det när man i backen kör för fort och sladdar

jag reste mig upp på vingliga ben, som en älgkalv född om våren
och hade ont överallt, utom möjligen mellan låren
men jord i munnen hade gjort mig hes i rösten
och nu kände jag mig rädd och ensam, hade ont, och sökte efter trösten

jag haltade iväg och drog cykeln med sina krokiga däck
ringklockan var borta och även sadeln var väck
långt borta hördes dragspelsmusik från den gamla logen
men nu var jag inte i form för att dansa, där jag gick haltande ensam i skogen

så småningom kom jag fram till den stora vägen
och visste ungefär var närmsta hjälp var belägen
så jag svängde vänster och gick till närmsta hus
och gjorde fula spår med cykeln på den nykrattade uppfarten som bestod av singel och grus

jag knackade på dörren och en piga kom så ut
och hon gav upp ett fruktansvärt, ja hiskeligt tjut
när hon såg mitt svullna ansikte, och min haltande gång
så skrek hon och sjöng i sopranstämma den skrämda pigans sång

jag fick kliva in i huset och fick plåster på såren
frun i huset ville ringa ambulansen, hon ville ha mig på båren
men efter ett tag så hade pigan rengjort och plåstrat om mina sår
men när hon tvättade såret på mitt knä, så rann där en smärtans tår

nu var jag klar och fick erbjudande om att bli skjutsad med bilen hem till byn
jag tackade så mycket, och tackade även min Skapare i skyn
jag tänkte faktiskt en liten stund på den missade dansen
men ….. om jag åkt dit med mitt utseende, tror jag ändå att jag missat den chansen

att dansa med byns enda blondin, för ikväll var jag uppsvälld på nästan alla ställen utom ett
jag tittade mig i spegeln, och det var nästan bland det värsta jag någonsin sett
sen gick jag och lade mig på sängen och kände att tiden var mogen
för sömnen, sen slocknade jag, och drömde om den missade dansen på logen




© Ted Örnberg 2009