Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ska jag klä min ångest till clown?

Ska jag skrika ut min ångest som ett skämt för att folk ska orka höra?
Ska jag göra som Bob Hansson och få folk att skratta åt alla mina dumheter?
Ska jag få dem att känna att det finns andra som är feta losers
ha ha ha ha
jaaaaaaaaaaa
Jag är inte ensam!

Fast det ekar alltid
något, något, något
Hela tiden
högre
värre
hysteriskt
snabbare
snabbare
snabbare

Men jag hör inte vad det är
för jag lyssnar inte längre

nåh?
-eh va, vadå?
Ska du ha vanlig mjölk eller soja?
”om jag ska ha vanlig eller…
”Vem fan bryr sig!?! Du kan ju ta dina egna jävla tuttar och trycka ut några droppar mjölk, ge mig bara det jävla kaffet!
-åh, jag tar soja, tack
”och sen ska kasta det i ditt ansikte och skålla dig!!”

Men det skulle inte gå
Kaffet är för kallt

Du är helt ensam!
ensam, ensam, ensam
Jag tittar snabbt och höger
sedan vänster
snurrar runt
Jag har tappat förståndet
Det är försent
ja, nu är det försent
det är försent
förseeeeent

Andas Julia, andas
varför slutade jag röka?
Minns inte

Jag undrar när jag också sitter på bänken i gullmarsplan
och spiller öl på hela skjortan
nej det var visst en t-shirt
Jag tror den brukade vara vit
Vänta
Hur gick det här till?

Lyfter på huvudet och sveper blicken över min familj
när blev de alla män?
Varför sitter jag här?
Vad har hänt med mitt hem?
Nej, nej, nej, nej
NEJ!

Blundar
Jag är hemma
Michael Jackson har dött
They don’t care about us

lögner
passar ändå inte in
Jag går ju inte emot Bob Hansson
för jag skrattar alltid
åt mig själv
Han skulle nog vara stolt
Ibland har jag ju svårt att sluta

Det är något som låter
Är det något i mitt hår?
Jag skakar på huvudet med armarna viftandes
något låter
om och om igen
högre och högre
hysteriskt
ett mantra
snabbare
snabbare
snabbare

Okej jag gör det, jag skriker ut mina känslor!
Jag tänker berätta allt!!
Varenda känsla
Jag ska börja med från den dagen
då jag tappade mina nalle
jag tror det var då det börja
Jag tappade allt
ritade honom i varje ritbok
grät varje natt

Åh gud, hur det satte spår



Och jag ska berätta om allt jag gjort
framförallt om det jag aldrig gjorde -
Om mina drömmar som dog
för att jag aldrig kunde börja och riskera att förlora
Jag ska skrika ut med humor och ilska
varenda jävla känsla jag hade när ingen kille valde mig
på alla hemska diskotek, jag alltid gick på
Jag ska berätta om min vän
som fick mig att kräkas ångest
och jag ska försöka minnas hur min gubbsjuka börja
Jag ska tvinga er att höra om alla som lämnat mig
Jag ska berätta hur det kändes när
jag slutade känna

Jag ska skrika ut allt nu!
Jag ska aldrig hålla det inne
det inne..
Det. -
Vänta!

Jag tappade orden
såg hur de föll ner
en efter en ner i en kloak
viftar med armarna
får inte tappa orden
vad som helst men inte mina ord
Nu skriker jag
men jag låter som en galning
Har inga ord kvar
-Vi måste fiska upp dom! Jag skriker så att det ekar
över hela gullmarsplan
Ser ner i kloaken igen
Och det är en röst som låter
Sjuk, sjuk, sjuk, sjuk
Jag har grävt i ordbajs




Fri vers av TystnadTalar
Läst 323 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2009-06-30 21:31



Bookmark and Share


  Staffan Welroos VIP
bra! gillar särskilt kaffe-dialogen!
2009-08-19

    ej medlem längre
Suveränt bra flyt i den här texten! Att läsa den här dikten känns ungefär som att bara sugas med i ett enda långt flöde eller en utandning, eller som att känna G-krafterna slå till när man sitter i ett accelererande flygplan. Allt ut på papperet, nu, och i en sån väldigt tät, rytmisk och sammanhållen helhet att man bara häpnar. Det känns ungefär som en snabb road-trip och de ironiska inslagen ger bara dikten ännu mer relief. (Ur-)laddat, medryckande, djupt, känslosamt och mycket, mycket bra.
2009-08-19
  > Nästa text
< Föregående

TystnadTalar
TystnadTalar