~*~

Din profil har inte ändrats.  De gnistrande tänder som
Bet den försiktiga läppen; skuggan nedanför dom
Ögon med de långa ögonfransarna; det persikoaktiga därunder
Som kantar käkbenet; och det mörka silkesbruna
Hår borstat från tinning och från halsen ovan dem;
Den ytterst nakna nacken; den Persiska formen
Näsan och ögonbrynet har, du har bevarat allt det—
Och stilla nätter hör vi så åter vattenfallet.
Kom och bli dyrkad, kom och bli omfamnad igen,
Min mörka Vanessa, blodrödsrandig, min välsignade  [270]
Min Beundransvärda fjäril!  Förklara gärna för mig
Hur du kunde, i det svaga skenet på Lilac Lane,

Vladimir Nabokov 1962

LPWJ svensk version 03/07/09