jag vet hur det känns
hjärtat gråter
hur det känns
när själens kinder
svider
jag vet hur det känns
när styrkan flyr
när det känns
som om man vore
av glas
jag vet hur det känns
när tårarna
väter kudden
när dagen
färgas lika svart
som natt
jag vet hur det känns
när orden
rispar likt
rosens taggar
när man famlar
likt en blind i mörker
jag vet hur det
känns när månen
är en lampa
utav glas
när natten är
väg utan ende
jag vet hur det känns
att vandra ensam
och att finna
någon
som famnar
själen
om än vägen dit
var
full av snår
och tårar
så finns där
någon
jag vet