Tänk om jag orkat bära mig själv
Då skulle jag tagit med mig till en ö
Så jag i stillhet fick dö
För det lilla offer som lyckats få en plats i min kropp
måste bara dö och få ett stop

Så ynklig jag kan bli
Sitta här och gnälla om att få vara fri
Och sen i nästa stund hamna i någon tråkig gammal vana
Känslorna åker verkligen berg- och dalbana

Ja kan ju skylla på PMS eller stress
eller att jag helt enkelt är så djävla less
Jag är stor nu men inte självklar
Klar med mig själv blir jag aldrig
Frågor om livet söker ju alltid svar

Allt börjar med mig
och jag speglar mig i dig