Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

förnekelse

för varje tugga luft

slog dörrarna in sig själva

man kunde se det på dig numera

det såg falskt ut ovanför din hals

och nedanför hade den finfördelats

till gaser i din mage

 

det doftade sorg

om det ens kom ut


Fri vers av vissla
Läst 316 gånger
Publicerad 2005-09-30 21:17



Bookmark and Share

    ej medlem längre
vilken skärpa dikten har. som en het isvass kniv. ja jösses du är bra förbannat duktig du.
2005-10-06

  Saga-Sofia
Kalaskanon... nu flödar den, rakt igenom.
2005-10-01

  Saga-Sofia
Oh, en bra dikt som hade blivit ännu bättre om...

varför inte låta luften vara bärande rakt igenom? Den sväljs inledningsvis, rasar genom strofen och finfördelas till slut i magen. Alltså, det flödet stannade upp i och med ordet "sorgen", känner jag.
2005-10-01
  > Nästa text
< Föregående

vissla
vissla