Jag gick en dag i tankar, jag tänkte på allt möjligt, på framtiden
och tänkte även på den tid som nu var förliden
det var så mycket som jag tidigare varit med om som kunde ha gjorts annorlunda
jag satte mig ner på en bänk, för att riktigt mina djupaste tankar begrunda

man ska ju inte titta bakåt, men ibland så blir det så
det är oundvikligt att fundera på vissa saker som hände just då
varför min älskade gick till en annan, vad hade jag gjort för fel
eller var överhuvudtaget min skuld, kanske till en viss del

vi var ju lyckliga tillsammans, men visst diskuterade vi ibland
och kärleken fanns ju där, vi gick ofta hand i hand
kärlekslivet var ju bra, och vi sa ganska ofta till varann ”jag älskar Dig”
men rätt vad det var, så stack hon med en annan, och lämnade mig

om det nu bara hänt en gång, så vore det kanske mera normalt
men det hände ju samma sak under tidens gång, i tre förhållanden totalt
och då är det klart att man börjar undra vad orsaken var
var jag för snäll, vad gjorde jag för fel, jag grubblar och söker svar

snällhet och ödmjukhet har alltid funnits i mina gener
och kärleksfullhetens och omtankens blod har runnit från hjärtat runtom i mina vener
men ändå har det gått snett i dessa förhållanden och jag har än inte funnit något motiv
men jag ger inte upp, jag kanske inte har träffat den rätta än, så jag fortsätter framåt, med förhoppningsfulla kliv



© Ted Örnberg 2009
Foto:www.fotoakuten.se