Ur mörkret ropar korparna
hur fjollig är din själ
hur vekligt är ditt sinnelag
du drömmars arma träl
vad tänker du vad ämnar du
med dikten på ditt bord
vad menar du vad ville du
med alla dessa ord
en stackare du är och tok
din drift en galenskap
o satans korpar håll nu opp
låt stänga era gap
det här är livets sanna fröjd
det här är livets gull
dra hädan med er klagolåt
den ljuder avundsfull

Ur skuggan ropar korparna
hur stollig är din håg
hur mycket tror du poesi
väl väger på en våg
vakna vakna upp din narr
du ter dig konstifik
vakna ur din nipprighet
ur all din patetik
o satans korpar håll nu opp
det synes mig förvisst
ni mistat all er egen håg
så helt förbannat trist
stackarna det är ju ni
som måste fly ert drav
snöpa mig; men kära ni
det klarar ni ej av