Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag kan se det jag själv känner i vartenda ord du skriver. och jag önskar att jag kunde hata dig.

 

små ord som säger mer än böcker. helvete.


en-mans-het

 

 

jag når
aldrig något
mina fingrar
kanske är längre
än alla andras
men jag nuddar
ingenting alls


för det finns en del av mig
hur stor den är vet jag inte

men även om världen faller omkull
skrattar den bara

alltid lycklig

 

 

*


Fri vers av Issand. VIP
Läst 521 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2009-07-11 15:31



Bookmark and Share

  S.A.I. Steve Lando VIP
en välformulerad goheligt avslutandes diktalster
2014-04-16

  Månflickan
jag läste en text, sen fastnade jag och läste ännu fler! människa, din känsla för ord är fantastisk!
2009-08-19

  Burn
titeln är en hit - en härlig vinkling och nyskapande av ordet ensamhet, och det går ju att tolka på flera sätt det där, det gillar jag.

vad gäller texten så tycker jag det är en väldigt fin del och en helhet som för mig krockar och inte går ihop. första strofen är bara så vacker, den uttrycker för mig en medvetenhet om en sensitivitet, som verkar vara i ett vakuum, som inte kommer ut, som inte kommer fram. det är som att en styrka, en begåvning, en del av jaget, är låst, instängd, i ett enda stort tomt, i en stor tomhet. jag tycker mycket om formuleringen i den meningen, det är ett mycket vackert första stycke.

vad gäller den andra hälften av dikten så, även om jag kan förstå riktningen och tanken i det, så blir det för mycket. det blir en vacker och mycket tragisk första del, som jag hade velat se byggas vidare på, till något som mest verkar som ett skratt. och det skär sig helt för mig. första strofen blir som lite bortkastad när det läggs in lycka efter den, det blir för mig som att den inte har nåt större värde eller någon större effekt då. jag ser två dikter ihopdragna på samma yta här, två rätt olika dikter/riktningar. jag hade hellre sett att första strofen hade stått helt ensam som dikt än haft just det slutet efter sig. och den andra delen är inte dålig, det är inte det jag menar, utan bara att den också hade kunnat stå för sig själv och vara en egen dikt. det blir lite rörigt, tycker jag, med två så olika känslouppbygganden i en och samma dikt rakt efter varandra. men som sagt, den första strofen är mycket, mycket fin.
2009-07-11

    ej medlem längre
kanske inte berör mig eller något som min fantasi fångar upp
men tyckte orden var fint ihop satta <3
2009-07-11
  > Nästa text
< Föregående

Issand. VIP