Fast du bränns vill jag åter komma nära.

Utan dig är jag ingenting. Jag kan inte andas.

När du är borta saknar jag stanken av svedd hud. Min hud. Jag känner mig så blottad utan smärtan när du får mig att fräta. Uttorkade blåsor och en kolnande kropp.

Berövad av dig vet jag inte att jag finns. Kall.

För att få vara intill dig låter jag mig därför gladeligen kremeras.