Var på besök i föräldrahemmet för att vila upp mig efter fängelsevistelsen. De hade en badsjö i skogen bakom huset som jag aldrig förr hade sett. Slät oval mörk klippa.

- Varför har ni inte använt den förr? undrade jag.

- Förr visste man inte vem som kunde dyka upp här. Och så är det så grunt, sa pappa.

Ja det var det, vattnet var slemmigt och botten fylld av cementklumpar. Jag vågade inte bada för länge för jag skulle ju färga håret. Fick låna min systers hopfällbara kam som hon förvarade i en ficka i bergsväggen, för att få bort de värsta tovorna. Hon hade borste och nagelfil också, och rekommenderade mig starkt att skaffa en egen klipphylla till nästa gång.

Frisören skakade på huvudet och gjorde en akutklippning. Han skickade mig vidare till en kemikaliefabrik eftersom jag var ett svårt fall. Jag fick anmäla mig i vaktkuren. De klagade på att klippningen var alltför färsk, men beslöt göra ett försök ändå. Blonderingen misslyckades, håret blev blaskigt morotsfärgat, särskilt vid tinningarna där det var som tunnast. Men det var ett förväntat resultat för personer med undermålig hårkvalité.

För att bryta tristessen i den lilla staden tågade ett ungdomsgäng in i på Babusjkas Kafé med marschkängor och slagord. Jag var med på ett hörn. Vi fick två års fängelse för Hets Mot Folkgrupp.

Efter fängelsevistelsen åkte jag till föräldrahemmet för att vila upp mig. De hade en badsjö i skogen bakom huset som jag aldrig förr hade sett. Jag vågade inte bada för länge för jag skulle ju färga håret.