Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

blås ut ljusen på himlen

så slocknar lågan
i all tysthet
tryck tryck
trycket tillbaka
locket sitter bäst på


de går i sina
lila kläder
gula kläder
fula kläder


har slutat fråga
vill inga svar ha
kan du sluta plåga
stick ja bara dra



jag tog vägen tillbaka
där vi var en gång
drog handen mot kinden
den bleka barken
den ljumma vinden


det bränner faktiskt
bränner faktiskt
huden du tittar
solen är röd


så slocknar lågan
tåget har gått
så kluckar havet
kluck
mot en tom båt


minns förra året
du i ditt skratt
sedan stegen
fort fort iväg


du tror mig veterligen
icke till gudarna
du tror icke på livet
men på tryggheten
och det eviga slitandet
du tror jag är tokig men
jag vill berätta
jag är bara galen


du är vacker
på den sista platsen
kluck kluckar
havet
mot en tom båt
mot en tom båt.
















Fri vers av Elin Katten Lo VIP
Läst 340 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2009-08-09 18:54



Bookmark and Share


  berxper
Dikten är inte helt greppbar, men den är finstämt lyrisk i sitt vemod. En tillbakablick mot något som i stundom gör sig påmint. Ibland är det skönt att lägga locket på och förtränga. Upprepningen på slutet förstärker känslan. Snyggt Elin!
2009-08-10
  > Nästa text
< Föregående

Elin Katten Lo
Elin Katten Lo VIP