Jag minns gåtfullhetens hus
   dess fjärilssköra väggar
   dess ljudlösa skratt
   tårarna som famnat dess rutor
   likt regnet kysste rosorna
   i gryningens födelse

   Jag minns gåtfullhetens hus
   jag minns tystnadens rum
   famlande händer
   längtan som kysst var tapet

   jag hör de gåtfulla skratten
   jag känner minnena
   i var gardin

   och jag hör ännu tonerna
   av havet  och flickan som dansade
   in gryningen med dig.