Vi gick över ett marsklandskap, min bror och jag. Vi hade snöskor på fötterna, så vi sjönk inte. Båda var vi ljusröda inuti, men han var mest som en skugga, inte särskilt materialiserad.

När vi kom fram till guldgrävarstugan var vår gamle matematiklärare där. Han undrade vad vi hade där att göra, vi var ju inga guldgrävare. Men han körde inte iväg oss. Vi bara stod där på förstubron. Tuvstarren gungade.