Redan medlem?
Logga in
när du skrev mig en skymningssång blev drömmen ganska klarhan gick upp mot trädet spände pilens båge - bli frukt väste han men det var aldrig i det skrivna som hemligheten viskades orden föll samman - ett efter ett b l e v t i l l f r a g m e n t s o m d o l d e m e n i n g e n jag tror de skrattade då - alla andar och andra som bevittnade spektaklet mannen vid trädet blev ilska jag blev sorg du blev den rädsla som vecklar ut sitt skydd mellan varje möte ovetandets jungfru går längs stammen njuter frukten som tiden ger men skyll för all del inte på trädet hon är bara Du i sin ensamhet
Fri vers
av
Hannadraken
Läst 232 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2009-08-21 09:06 
|
Nästa text
Föregående
Hannadraken |
