Tussmörkret är den stund då mörkret börjar falla, det tillstånd av halvdager som varar så mycket längre här uppe i Norden än söder över, skumrasket när man upphör med dagens sysslor men det ännu inte är dags att tända ljus och ta itu med kvällens, när man i stället slår sig ner och kurar skymning och skrämmer upp varandra med historier om det overkliga medan troll och oknytt rör sig därutanför.

I våra grannspråk är tussmørke, tusmørke helt levande för 'skymning' 'skumt ljus', både med och utan folkloristiska övertoner, som poetiskt ord men också som ren term. Norskan har också adjektivet tussmørk.
Men i vårt språk har vi nästan tappat bort tussmörkret.

Vad är då tuss i tussmörkret?

En teori håller på att det är tuss, turs, vättar, jättar, troll och annat otyg.
Den fornnordiska mytologins rimtursar, frostjättarna, härskade i mörkret långt upp i nord. Men tussar är framför allt vittror, de små under jorden som man gjorde bäst i att hålla sig väl med, och skymningen är deras tid.

*