"Fantastiskt!" säger min hustru och ler skälmskt - eller med allvar.
"Vi har ökat farten med 1000 procent! Ändå seglar vi bara i 2 knop just nu!"

Hon skotar hem något och koncentrerar sig på seglens ställning. Vid sidan om båten glider Tjörns tysta augustiskärgård förbi. En knappt märkbar vind driver oss.
Men som sagt: en sådan acceleration!
"Jo", svarar jag efter en liten stund, läppjar på mitt vin. "Att få denna sensationella fartökning är inte alla förunnat. Men så är det också ytters få som fortfarande förflyttar sig utan motor, när loggen visar på nollkommatvå".

En gråtrut glider förbi på kupade vingar. En ejder dyker. Och bakifrån närmar sig snabbt två miljoner kronor av metall och plast. Det skummar om bogens hajtänder.
"Synd att inte alla har tid att ta det lugnt", tänker jag.
"Varför skynda mot en säker död".

Min hustru väcker mig ur mina funderingar.
"Har du sett", säger hon. "Har du sett hur vackert klippor, gräs och lav står mot himmel och hav".
Nu ler hon vackert.
"Säg, du ger mig också ett litet glas!"
Och så lägger hon rodret i lä och vi rundar Vrångsholmen.