Någon sprang i regnet gatan ner
från femte våningen
när hissen hade stannat
mellan sanningen och lögnen

Någon sprang mellan hållplatsen
till längtan och oro
natten var mörk trots månens vita sken
kylan var hård trots
att värmen stannat kvar

tror längtan fastnat i gardinen
kanske  är doften mellan fönstren
ännu kvarglömd
tror att sprickorna i golvet
döljer mer än bara smulor

Någon sparang mellan drömmarna
och verklighetens fönster
utan att stanna
viskningarna stannade
försvann i ekot

Tankarna flög runt
minnenas karusell snurrar
som vilda fåglar
någon sprang mellan drömmarna
och verklighetens fönster

Då ,Nu, Alltid