En visa längst vägen
Jag vandrar undrande hemåt nu
Efter att ha varit borta en tid
Och jag hoppas att i dörren står du
Redo att öppna din famn och ge mig frid
Tankarna på dig har omkring farit
Och jag har längtat så
Mina drömmar är av tiden som varit
De ljuvliga stunder vi hade då
Men det är tankarna på dig
Som leder mig genom natten
Det är minnena av dig och mig
och hur vi vann men förlorade skatten
Men trots att jag försöker gömma
Sorgen som fanns när jag gick
Så kan jag inte min skuld glömma
eller smällen som jag fick
Så jag förstår om du vänder kinden till
När jag kommer vandrande
Men jag hoppas att det inte är det du vill
Jag ber dig om förlåtelse, stammande
Jag finner inga ord
För att beskriva hur illa allt gick
Men du av alla på denna jord
Borde minnas den vackra tid vi fick
Ja, jag var en skitstövel, så jävla dum
Och jag vet att mina chanser är få
Därför står jag nu helt stum
och hoppas att det finns kvar, det vi hade då