Mackapacka.

Han har ett enkelt liv.
Han tvättar stenar ch annat
när andan faller på.

Där emellan, om han känner för det, tvättar han annat med.
Han blåser också, för att det ska bli torrt.

Sen dansar han, klappar i sina filtade händer och är så nöjd.

Han lägger sig om kvällen med en sten
i famnen och somnar, mycket gott.

Det är inte därför att jag älskar stenar och han är rund som jag och ser allmänt tokig ut.

Det är för att allt är så enkelt.

Livet.

Jag bara älskar honom.